Vi inledde piggt med en skarp målchans redan i matchens första minut, där Alex valde att passa istället för att avsluta själv. Från min vinkel såg det ut som att han hade ett bra avslutsläge och inte behövde söka ett ännu bättre läge. Ingen kritik, utan jag är tacksam över att han sparade målproduktionen till seriespelet.
Vår pigga matchinledning bar frukt och ledningsmålet kom inte som någon överraskning. Simmes hårda frispark prickade ribban och avslutades av Teds panna. Vi fortsatte att skapa lägen och borde ökat på vår ledning. Inte minst när Pontus kom fri mot målvakten men avslutet blev svagare än vanligt och renderade inte i något mer än en målvaktsräddning. Vet hur klinisk han är i normala fall, så ingen oro här inte. Får inte heller glömma ytterligare en ramträff vi hade, där bollen inte riktigt ville in i mål efter en tilltrasslad situation.
Sen blev vi lite bekväma och släppte in dem i matchen lite slarvigt, efter två ganska enkla baklängesmål. Detta borde ha gett bortalaget ett annat halvtidssnack än vad de tänkt sig, är min högst personliga åsikt. Mer eller mindre, så var det vi för hela slanten under andra halvlek.
Dock dröjde det till minut 72 innan vi fick hål på dem på nytt. Nästan identiskt som första målet, så avlossade Simme sin kanon och denna gång var Jocke påpassligt framme och knoppade in kvitteringsmålet.
Överlag är vi nöjda med försäsongen. Vi har haft noll resultatfokus och följt vår planering med de saker vi velat jobba med. Truppen har fått generöst med speltid och är nu redo att anta årets seriespel.
Äntligen seriepremiär, är något jag velat skriva länge. På söndag är det dags att sparka igång en helt ny orörd säsong. Något hela föreningen ser väldigt fram emot.
Jag hoppas att vi ses på Smörlyckans IP i Lund.
Därefter väntar två hemmamatcher på vår fantastiska Ekevallen. Låt oss tillsammans ha en fin start på denna resa, då Genarps IF ska tillbaka.
Ni hörde rätt, #viskatillbaka
/Murre
