Seger i säsongens sista seriematch mot seriesegrarna. Det är klart att prestationen och resultatet gav en boost inför kvalet.

Det var nog många som hade sett fram emot en seriefinal mellan Genarp och Bara. Nu blev det inte så. Men vi hade flera goda skäl till att göra en bra insats. 

Vi tog säsongens 12:e trepoängare och höll nollan för 6:e gången. Lägg därtill att vi vunnit mot alla lag i serien och inte förlorat mot tabellettan över två matcher, för att nämna några faktorer.

Ted var den spelare som hamnade i händelsernas centrum. I dubbel bemärkelse.

Han snappade upp en försvarsrensning, lade bollen till rätta på vänsterfoten och sköt ett behärskat skott i mål. Den glädjen kom av sig när han blev liggande på offensiv planhalva efter en duell och tvingades utgå med en kraftig hjärnskakning. Kan meddela att Ted mår förhållandevis bra och har lite behövlig vila.

Mycket kamp och inte alltför många målchanser. Vi kände oss trygga i vår 1-0-ledning och de hade problem att etablera något spel. I andra halvlek var det ett piggare lag på andra sidan planhalvan som satte oss på prov. Stoffe stod upp bra när de löpte in bakom vårt försvar. De hade en boll som gick i mål, dock avvinkad för offside.

I slutet av matchen hade vi två bra målchanser varav en av dem matchens klaraste. Deras målvakt fick sträcka ut sig när Nisse lossade ett avslut. Senare blev Elias helt fri men avslutet gick precis utanför. Kanske något darriga ben på just Elias (även Max Dunegård) som hade 90-minuters spel från 07-match dagen innan. Men vi höll ut och tog en välförtjänt hemmavinst.

Efter matchen tackade vi Bara och gratulerade dem till seriesegern som sig bör. Självklart riktades även applåderna mot publiken för deras stöd.

Första delmålet klart! Nu siktar vi på kvalspelet och väntar in vårt motstånd.

/Murre